johannacarina

Läs detta: http://linnjung.com/2012/09/28/utbrand-pa-grund-av-studier/ Eller kanske inte själva inlägget utan snarare kommentarerna.

 

Läst färdigt? Då hoppas jag du är lika förargad över en del av kommentarerna som jag är. En ny undersökning visar, som bekant, att allt fler unga pensioneras dagligen på grund av psykisk ohälsa. Dessa resultat är givetvis orskak till många diskussioner och borde vara ett direkt alarmerande resultat. Något som är ganska tydligt är att varken samhället eller arbetskraften har råd/resurser för dessa pensioneringar. Något måste alltså göras för att ändra tränden och främja de ungas hälsa och välbefinnande.

 

Tillbaka till poängen med det här inlägget; kommentarerna. Det är skrämmande att det finns personer med de här åsikterna. Det är skrämmande att folk tror att "utbrändhet är en modefluga", för att inte tala om åsikterna att de studerande arbetar för att supa, köpa märkeskläder och resa samt att vi använder studiestödet till det tidigare nämnda. Jag kan ärligt talat inte förstå detta överhuvudtaget, jag är chockad. Om detta är åsikter av riktiga människor, borde dessa människor fundera på varför en undersökning visar att alltfler unga inte har råd att leva och till och med pensioneras på grund av psykisk ohälsa. Dessutom tror jag att utbrändhet också kan kopplas ihop med den krassa ekonomi de flesta studerande lever med.

 

Vi måste självklart arbeta för att klara våra boenden och räkningar, för att ha kläder på kroppen och kunna äta. Vi skall vara aktiva och glada, representera oss själva inför framtiden. Vi skall sköta ett hushåll, koka mat, städa, diska och tvätta kläder. Vi förväntas alltså, precis som alla andra, arbeta för våra inkomster och betala för våra utgifter, ha ett fungerande hushåll och representera den unga eliten.

 

Men vänta, glömde jag inte något nu? Just det, vi är ju studerande! Vi skall även sitta i föreläsningssalen ett trettiotal timmar i veckan, praktisera och när allt det andra är gjort göra skolarbeten de sista timmarna som är kvar av dygnet.

 

Och tyvärr är det så, att det är viktigare att ha än säng att sova i än att ha bra betyg i de kurser man åtagit sig att läsa och följaktligen arbetar man hellre än att satsa på studierna. Detta i sin tur leder till stress. Stress över dåliga betyg, stress över obetalda räkningar, stress över att man inte har tid över till umgänge med sina vänner, stress över att man inte är den där lyckliga personen som en ung människa borde vara.

 

Och till alla som tror att studiestödet (+bostadsstödet) räcker och blir över till Ollis-tisdagar och UGGs: Ni kan gärna få se min budget.

 

Med vänliga hälsningar

En studerande som lidit av sömnbrist på grund av att dygnet har för få timmar och räkningspåminnelser på grund av att studiestödet faktist inte räcker till allt